Det finns sådant som måste göras även om ingen vill betala för det. Musik måste komponeras, bilder målas och texter skrivas även om ingen frågar efter dem. Vi människor är bra på att bedöma vad vi tycker om för stunden men vi är värdelösa på att förstå vad vi behöver, i ett mer långsiktigt och mänskligt perspektiv.
Mina hjältar är de som envist fortsätter att göra det de är övertygade om att de måste göra. Trots att de inte får några priser. Trots att de inte kan sluta sina vanliga, tråkiga jobb. Trots att de inte ens får den minsta lilla skärv i betalning. Därför att en dag kommer kanske just den bilden, den texten eller den sången att betyda skillnaden mellan liv och död för en annan människa. Rainer Maria Rilke skriver:
Gå in i er själv. Utforska den grund som manar Er att skriva; pröva om den sträcker sina rötter in i det djupaste stället i Ert hjärta, erkänn för Er själv om Ni skulle dö ifall Ni förvägrades skriva. Detta framför allt: fråga Er själv i er natts tystaste timme: Måste jag skriva? Och om svaret blir ja, om Ni kan bemöta denna avgörande fråga med ett starkt och enkelt “Jag måste”, bygg då Ert liv efter denna nödvändighet.
