Tillsammans med Aragorn, Legolas och Gimli har kung Théoden av Rohan samlat hela sitt folk i Helms klyfta för att undkomma Sarumans armé. Han vet att det kommer att bli strid. Han har 1000 rohirrim mot Sarumans 10 000 orcher och uruk-haier. Ryttarna från Rohan är fullvuxna krigare men också unga pojkar och gamla män som utrustats med de vapen och rustningar som finns. I den fasansfulla stillheten innanför murarna, i andlös väntan på att fienden ska nå fram till borgen, möter Aragorn den unge Haleth som skrämd tittar på svärdet han fått i sin hand.
Aragorn: Give me your sword.
Aragorn: What is your name?
Haleth: Haleth, son of Háma, my lord. The men are saying that we will not live out the night. They say that there is no hope.
Aragorn: This is a good sword, Haleth son of Háma. There is always hope.
Varje år på nyårsdagen bestämmer jag mig för en uppmaning eller en påminnelse som ska följa mig under året. I år är det Aragorns ord till Haleth som jag möts av varje morgon när jag kommer ut i köket.
There is always hope.
Tänk så mycket visdom det finns i böcker 🙂
Visst är det ganska fantastiskt!