Jag drar till The Globe

Om jag kunde färdas i tiden så skulle jag resa till London den 21 september 1599. Då uppfördes William Shakespeares Julius Ceasar på teatern The Globe.

Det är inte så att jag är särskilt förtjust i just pjäsen Julius Ceasar. Nej, om jag kunde välja fritt skulle jag hellre se Macbeth eller kanske Hamlet. Problemet är dock att jag bara vet vilket år dessa pjäser spelades i London, inte vilket datum. Men att Julius Ceasar spelades den 21 september vet jag därför att en turist från Schweiz vid namn Thomas Platter skrev såhär i sin dagbok den 21 september 1599: ” we witnessed an excellent performance of the tragedy of the first Emperor Julius Caesar “

Jag förstår ju att jag blir tvungen att sänka mina förväntningar, van som jag är vid 2000-talets teaterproduktioner. På The Globe finns just inga bakgrunder och nästan ingen rekvisista, ljuset är sparsamt och akustiken förfärlig. Jag måste helt enkelt använda en stor portion fantasi.

Jag tror att jag står på planen i mitten av teatern. Det är de allra billigaste platserna och kostar bara ungefär en tiondel av en arbetares dagslön. För lite mer pengar skulle jag kunna få sittplats och om jag är lite rik och beröm får jag balkongpplats. Men nej, ståplats får det bli.

Shakespeares tragedi om Julius Ceasar handlar om de intriger som till slut ledde fram till att kejsaren mördades. Huvudperson är egentligen inte Julius Ceasar utan politikern Marcus Brutus och dragkampen i hans inre mellan heder, patriotism och vänskap.

När jag pluggade litteraturvetenskap hade jag en lärare som jämförde Shakespeares pjäser som uppfördes på The Globe med våra dagars populärkultur. Billigt, öppet för alla och lätttillgängligt. Kan det vara så? Det skulle i så fall innebära att delar av den populärkultur som finkulturens företrädare rynkar på näsan åt idag kanske blir höjden av finkultur i framtiden. Det är lite roligt att fundera över vad det i så fall skulle vara. Ensam mamma söker? Paradise hotel? Veckorevyn? Någon av de trehundramiljoner modebloggarna? Eller Marian Keyes?

Nåväl, det vore hur som helst spännande att stå där bland arbetarna och patrasket och lyssna på vad de har att säga om Shakespeares pjäs innan författaren blev den höjdare han är i vår tid.

Källor:

Om pjäsen Julius Ceasar på Wikipedia

En av oändligt många webplatser om Shakespeare and The Globe

 

Morgondagens ämne i #postaday2011 är: Vad är det tokigaste råd jag nånsin fått?

 

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.