Jag ska säga det med en gång: jag är ingen julälskare.
Advent gillar jag. Att lysa upp hemmet i mörka december med stjärnor och ljusstakar är stor behållning för liten arbetsinsats. Men julen. Krav och måsten och trängsel och grälla färger och ett jävligt synligt gap mellan dem som har mycket och de som har mindre. Aldrig blir det så tydligt som i samtalen om julresorna, julklapparna och julfesterna.
Själv försöker jag avdramatisera. Det gick bra förra året då jag inte hade något val å jag ska försöka ta med mig lite av de lärdomarna in i årets julfirande.
Men hur är det egentligen:
[polldaddy poll=4195394]
Julen är verkligen exceptionell på det sättet – att den blivit ett sånt knippe förväntningar och krav på perfektion. Det ska inte bara vara “en trevlig dag”, det ska vara ögontinder och alldeles, alldeles underbart… Och vi fattar liksom aldrig att vi stjäl julfriden för oss själva genom att tänka så. Eller – vem fan har tid att tänka i december; det är ren och skär reaktion. Betingad reflex.
Jag hoppas att du lyckas avdramatisera din jul till något genuint Mirandesiskt – DIN jul.
Det är som om allting samarbetar för att omöjliggöra nån slags frid. Hur jag än försöker, och även om våra jular oftast känns rätt ok, så finns det en del i mig som känner mig misslyckad för att jag inte kan skapa Fanny och Alexander-jular och för att jag inte kan ge mina ungar julkpappar som verkligen slår dem med häpnad. Jag vet att det är helt galet men det hjälper inte. Jag är väldigt nöjd när julen är över och jag tycker att december är en ganska jobbig månad.
Konstigt nog är julen den enda tid på året om alltid funkat i mitt liv. Även som barn. Allt var frid och fröjd och mamma blev inte (för) full och hon och pappa bråkade inte. Varken julafton, juldag eller annandag. Min bror bråkade inte med mig.
Som vuxen har jag aldrig haft någon julstress, och ändå har vi haft julen här hemma hos oss senaste åren. Men vi försöker se till att hålla ner krånglet. Inte försöka få relationer som inte funkar annars, att bli gullegull under just julen.
Det enda jag skulle bli riktigt besviken att inte få under julen, är godiset.
Å andra sidan bryr jag mig inte om ifall det är julpyntat eller inte. Jag bryr mig inte om julklappar. Varje år ger jag samma julklapp till de få som ska ha; en kalender med foton som jag tagit. Sonen får andra julklappar, såklart 🙂
Skillnaden mellan vi som har och som inte har, är plågsam. Den tycker jag är plågsam hela året runt.
Stor kram till dig, HOPPAS din jul blir en som du tycker känns okej och även trevlig. <3
Godis ÄR viktigt. Och filmer. Förra julen hade jag ingen ork alls och då låg ungarna och jag i soffan och såg på film i tre dar. Sen sa de att det var den mysigaste julen ever. Så varför jag hetsar upp mig förstår jag egentligen inte 🙂
+100!!