Det är lockande att välja solskenshistorierna. En Elyn Saks som övervann sin schizofreni och lyckades i den akademiska världen. En John Nash som fick Nobelpriset i ekonomi, schizofreni till trots. En Eleonor Longden som läkte och som nu kan hjälpa andra med svåra psykiska sjukdomar. Jag har berättat deras historier med glädje här på min blogg. Eleonor Longden säger: “Det finns ingen större ära än att få vara med och underlätta en annan människas läkande och att bära vittnesmål om det.”
Men alla läker inte. Ibland går det inte att hjälpa, hur man än försöker.
Någon fortsätter att vara sjuk och det är en stor ära att få vara med och underlätta en annan människas lidande och att bära vittnesmål om det, även om uppdraget är hårt och ibland omöjligt och vittnesmålet inte blir lika ljust och hoppingivande. Den som fortsätter att vara sjuk har också rätt att bli behandlad med värdighet och respekt.
Någon ger upp och lämnar livet. Också om detta måste någon vittna. Vi som lämnades kvar måste hitta nytt fotfäste och inte skrämmas bort från livet.
Slå din rot i klippans skreva
Livet gror ur mörka vrår
Det är dags att börja leva
Dagarna går
Sången heter Tid faller hårt och finns på plattan Äntligen på väg
