En av de bloggar jag läser allra helst är Siri Wikanders Nattens bibliotek. Där finns en kombination av kunskap och känsla som jag tycker väldigt mycket om.
Idag har jag och Nattens bibliotek haft ett samtal som faktiskt blev avgörande för hur den här dagens skulle sluta. Det hela började med att jag läste inlägget I en vanlig familj Utan att lämna ut för mycket kan jag säga att min uppväxt var problematisk. Jag läste med tårar forsande över kinderna.
Lite längre bak bland inläggen på Nattens bibliotek hittade jag detta underbara inlägg om att omfördela ansvaret. Plötsligt mitt i tårarna var jag tvungen att skratta högt åt de fullständigt underbara formuleringarna:
SLUTA med vad ni nu än gör för att allt ska fungera smidigt för alla andra. NJUT av att stänga diskmaskinslocket fast disken är ren. Låt någon annan städa sopskåpet och och rätta felen på intranätet. SVARA INTE på mejlförfrågningar från kollegor, då tror de att du är upptagen, och löser det på annat sätt. HÅLL TYST på möten! KNÖGGLA ihop handduken till en våt boll och släpp den bland skorna i hallen. TRYCK BORT svärmor/fröken/växeln när de ringer för det kan någon annan svara på.
Jag kommenterade hej vilt och berättade om hur jag grät och skrattade om vartannat när jag läste bloggen. Sedan undrade jag om jag möjligen hade överdrivit lite i mitt lite affekterade tillstånd. Jag behövde inte fundera så länge, jag fick svar i ännu ett blogginlägg.
Jag älskar också samtal. I alla dess former. Och de oväntade kan gör en tung dag något lättare.
Åh söta du! Tack för alla fina ord!