Jag skriver på en slags loggbok. Om vad förlust kan göra med en människa: Jag försöker stilla tiden men den rinner mellan mina fingrar och jag vet inte vart den tar vägen. Kanske lägger den sig tillrätta på någon säker… Fortsätt läsa
Lite här och lite där. Så skriver jag. På nätet, i anteckningsböcker, på små lappar. Lyssnar på Pavane, Op 50 av Gabriel Fauré. Försöker överrösta systrarna Kardashians dramer på TV:n. Jag åkte på begravning. 70 mil på två dagar. Nu… Fortsätt läsa
Jag läser David Brooks i DN. Igen och igen läser jag. Under rubriken Lidandet förändrar oss skriver han: ”När man slungas ned i dessa djupare zoner tvingas man erkänna att man inte kan bestämma över vad som sker där. Hur… Fortsätt läsa
Indian Prayer When I am dead Cry for me a little Think of me sometimes But not too much. Think of me now and again As I was in life At some moments it’s pleasant to recall But not for… Fortsätt läsa
I augusti upplever jag allt igen. Resan mot det oundvikliga. Jag vet vad som kommer att hända men det finns ingenting jag kan göra för att stoppa det. Det slutar i en polisbil. Det slutar med en kall kropp i… Fortsätt läsa
Den här dagen är också min. Jag kliver upp. Kliver in. Fyller dagen med mig. Trots att jag helst vill slippa.
Som nyseparerad hade jag en nästan manisk önskan att klara mig själv. Jag skulle minsann inte behöva någon. Ville absolut inte vara beroende av någon. Därför åkte jag ensam till IKEA för att köpa möbler. Till hallen hade jag sett… Fortsätt läsa
Jag startade den här bloggen i ett annat liv. Jag var nyskild och full av kraft. Jag trodde att jag hade rätt till allt och att det äntligen var min tur. Jag bytte jobb. Flera gånger. Jag färgade håret och… Fortsätt läsa
Idag är det ett år sedan. Ett år sedan dagen som började med att jag vandrade genom en solig stad med kaffe i en cerisröd mugg. Ett år sedan det hemska telefonsamtalet till min arbetsplats. Ett år sedan jag följde… Fortsätt läsa
Jag har äntligen förstått. Den otäcka känslan jag har i magen ibland handlar om mig. Inte om världen utanför. Om mig. När min mage knyter sig och det blir svårt att andas. När jag blir så rädd att jag undrar… Fortsätt läsa