Jag kan inte vara någon annan är den jag är
hur gärna jag än önskar att det vore annorlunda
Jag är summan av min kamp
summan av all den energi jag gett bort
summan av den kärlek jag fått
och den jag aldrig fick
Ser Göteborgsförortens betonghus på TV
barnens overaller i brunt och orange
randiga toppluvor
locktångsluggar
oändliga gångbanor och cykeltunnlar
tusen balkonger i räta rader
Ett barn av 60-talets framgångssaga
minns bara hopplöshet
kalasbyxor
svartbrända källargångar
nävar av sand i dockvagnen
och skräck
för att inte hitta hem
Jag är ingen annan än jag
hur gärna jag än skulle vilja
