Jag skriver med mitt blod. Ibland önskar jag att det inte var så. Önskar att jag kunde skapa i glädje men mina texter är resultatet av blod, törnen och tårar. Varje ord har jag betalat hundrafalt. Varje strof är sprungen ur ett sår. Jag skriver för att förstå själv. Utan orden skulle jag vara dödsdömd. Jag andas, äter, skrattar, sover, älskar, gråter, rasar, faller, reser mig och sen skriver jag.
Milos Forman lär ha sagt att meningen med livet är att leva och berätta om det. Resten är överlevnad. Jag tror att det är allvarligare än så. Att leva och berätta om det är inte bara meningen med livet. Det är förutsättningen för livet.