Jag vill vara fri. Jag vill bestämma över mig och jag gör allt jag kan varje dag för att få leva mitt liv så som jag vill leva det.
Det vore ju enkelt och självklart, om det inte var så att den ena människans syn på hur ett gott och ansvarsfullt liv ser ut inte alls stämmer ihop med den andra människans syn. Och så krockar vi. Så hur stor frihet är möjlig egentligen? Hur fria kan vi vara och fortfarande klara av att leva tillsammans? Vad gör vi när den ena människans frihet förstör livet för en annan människa?
Frågan om människans frihet är förstås inte ny. Troligen är den lika gammal som mänskligheten. Från BBC Radio 4 kommer den animerade serien History of Ideas som täcker in större delen av mänskligheten stora frågor och hur människor har tänkt genom historien. Den brittiska 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes var en av dem som ägnade mycket tankekraft är att fundera över vad frihet är och han kom fram till att frihet är bra, men säkerhet är bättre. Utan en stabil regeringen eller en stark ledare som upprätthåller lag och ordning blir livet “ensamt, fattigt, otäckt och kort”, menade Hobbes.
Baksidan av den sortens trygghet och säkerhet är ju att staten kan bli skrämmande kraftfull och inverka på våra liv mer än vad vi kanske vill. John Stuart Mill var en filosof verksam på 1800-talet och han funderade mycket över statens befogenheter och hur de borde begränsas. Han kom fram till den så kallade skadeprincipen som enkelt uttryckt går ut på att man bör få göra vad man vill så länge man inte skadar någon annan. Mill menade att människor som får följa sitt eget huvud har en chans att bli varaktigt lyckliga, dessutom skapar en sådan frihet en slags drivhus för genialitet och genier. Människor behöver höra och få uttrycka många olika åsikter och tankar för att komma fram till bra saker. Yttrandefriheten måste därför skyddas till varje pris och det kan aldrig betraktas som skadligt om en människa säger något som gör en annan människa upprörd, så länge det inte leder till skadliga handlingar.
Det är så tydligt att de stora frågorna är eviga. Det som verkligen betyder något för oss människor finns det inga enkla lösningar på. Vi försöker och provar och ändrar och tror att vi har kommit fram till något men sen ändras förutsättningarna och vi måste börja om och fundera igen för hur blir det nu?
Personligen föredrar jag John Stuart Mill framför Thomas Hobbes. Låt oss tänka själva. Låt oss forma våra liv så själva så långt det är möjligt. Låt oss prata med varandra utan censur. Sen när vi har pratat färdigt så pratar vi lite till. Och sen ännu lite till.
