Varaktig kärlek kräver förmåga att torrälska. Trots att kärleken inte känns så måste man fortsätta att älska, av ren vilja. Nu tänker jag att livet ibland kräver förmåga att torrleva. När en kommande fest känns lika spännande som att betala… Fortsätt läsa
Jag tänker mig att hon är stor. Minst nio gånger större än mig. En väldig varelse med kraftiga vita vingar. Sakta och värdigt färdas hon framåt. Ingenting kan stoppa henne. Under henne rör vi oss i våra märklig liv. Vi… Fortsätt läsa
Min bästa väns sista år var ett år av kamp. Han ville något och han tog sitt liv på stort allvar. Precis som de flesta av oss så kom han till en punkt då han blev tvungen att se tillbaka… Fortsätt läsa
Köksklockans sekundvisare tickar obönhörligt vidare. Varv efter varv. Tredje koppen kaffe snarare ökar huvdvärken än minskar den. Helst vill jag lägga mig igen. Sova sova sova. Måste tvätta. Har inga rena strumpor. Tur att vi fick en varm september. Aldrig… Fortsätt läsa
Jag kedjeröker och dricker det ena glaset rödvin efter det andra. Lyssnar på rock som skär i mina öron och gör lika ont som kniven som delar min själ i små, små bitar. Imorgon ska jag begrava min bästa vän.… Fortsätt läsa
Livet går vidare. Eller gör det inte det? Livet utanför mig går ju bevisligen vidare men hur är det med livet inuti mig? Just nu står jag och stampar. Sorgen som en gigantisk ångvält. Eller är den kanske mer som… Fortsätt läsa
När det värsta har hänt finns det inte längre något att vara rädd för. Den där morgonen när jag strosade genom stan och solen glittrade genom trädens kronor. Jag hade min mugg, den svarta med rosa mönster, och kaffet värmde… Fortsätt läsa