Tillgång till det verkliga
Jag läser Ann Heberlein. Ett gott liv. På sidan sju skriver hon: Det är svårt att vara en god människa när man är alldeles svart inuti. Det är svårt att älska när man är tom. Man bryr sig inte om… Fortsätt läsa
Berättelserna
På ön
Det här är ett litet smakprov från min halvskrivna roman. Ellen ligger på en luftmadrass. Vågorna gungar henne försiktigt. Solen värmer hennes rygg. Då och då lyfter hon på ögonlocken och ser efter så att hon inte glider för långt… Fortsätt läsa
En saga berättad av en dåre
Jag skulle gärna vilja ha lite mer orsak och verkan i livet. För den som sköter sitt jobb, betalar sin skatt och är snäll mot sina barn borde det gå väl. Kraschade datorer, stulna cyklar, borttappade mobiltelefoner, trasiga diskmaskiner och uppeldade… Fortsätt läsa
Kropp av glas
När litteraturen är som bäst skapar den en anslutning mellan läsare, innehåll och författare. Någonting i det som blivit skrivet går rakt in hos mig som läsare. Kanske blir jag upplyst om något, kanske blir jag påmind om något jag… Fortsätt läsa
Melankoli, apatiska barn och Marilyn Monroe
”Inget är nytt under solen. Den melankoliska känslan av diffus förlust har rullat på genom århundraden” Så skrev Aase Berg i en recension i Expressen när Karin Johannisson bok Melankoliska rum kom ut 2009. Boken har undertiteln Om ångest, leda… Fortsätt läsa
Twitter utmanar i Melodifestival 2012
Jag fånskrattar när du hånskrattar. Du är min päls. Vår kärlek går inte på räls Jag är dit hån Du är mitt fån Jag älskar när du flinar Så att jag nästan grinar Mitt lyckorus är större än ett tiovåningshus.… Fortsätt läsa
I februari stod levandet still
Jag hade inte alls tänkt hamna i Västerås. Det bara blev så. På krokiga vägar kom jag 1989 fram till ett sommarjobb på VLT i Västerås. Jag hade då tillbringar tre terminen vid Vättern, en termin vid Lake Michigan och 23… Fortsätt läsa
Att vandra i den andres skor
”Hon tror att hon kan bete sig hur som helst. Det gör mig så arg. Sitter där på sin trapp i urringat linne och kort kjol. Ger ungarna o’boy och fattiga riddare med kanel och socker. Till frukost. Det ser… Fortsätt läsa
Dagboksanteckning
4 september 1987 Det är fantastiskt att få skriva. Fast jag är inte särskilt bra på det. När mina texter blir upplästa på genomgångarna är det ingen som suckar hänfört. Så som de gör över Veras texter. Jag får mest… Fortsätt läsa
Rösten från havet är den vackraste
Hon ligger på en luftmadrass. Vågorna gungar henne försiktigt. Solen värmer hennes rygg. Då och då lyfter hon på ögonlocken och ser efter så att hon inte glider för långt ut från land. Måsarna ropar ovanför henne. De vita kropparna… Fortsätt läsa